Pengetahuan agama sebagai teras ketahanan institusi keluarga Muslim dalam era digital

Religious knowledge as the core of Muslim family institutional resilience in the digital era

Authors

  • Noranizah Yusuf Akademi Pengajian Islam Kontemporari, UiTM Sarawak
  • Noor Ain Mohd Noor Akademi Pengajian Islam Kontemporari
  • Nazirah Hamdan Akademi Pengajian Islam Kontemporari
  • Nur Adilah Amiruddin Akademi Pengajian Islam Kontemporari

DOI:

https://doi.org/10.37231/jimk.2026.27.1.971

Keywords:

Literasi Digital, Keluarga Muslim, Maqasid al-Shariah, Pengetahuan Agama, Qawa’id al-Fiqhiyyah, Digital Literacy, Muslim Family, Religious Knowledge, Islamic legal maxims

Abstract

Era digital telah membawa pelbagai cabaran terhadap kelangsungan institusi keluarga Muslim, khususnya dalam aspek moral, sosial dan keagamaan. Penggunaan teknologi secara meluas tanpa kawalan telah menyumbang kepada krisis komunikasi, ketagihan skrin dan peningkatan kes perceraian yang mengancam keharmonian rumah tangga. Menyedari lompang ini, kajian ini meneliti peranan pengetahuan agama sebagai asas ketahanan keluarga Muslim dalam mendepani kesan teknologi maklumat dan media sosial yang semakin meluas. Menggunakan pendekatan kualitatif melalui reka bentuk analisis dokumen terhadap bahan ilmiah dan teks Islam, data kajian ini dianalisis secara tematik bagi meneliti isu, prinsip dan strategi yang relevan. Hasil kajian mendapati bahawa pengetahuan agama berfungsi bukan sahaja sebagai panduan spiritual tetapi juga sebagai kerangka nilai yang mengawal interaksi digital dan memperkukuh fungsi kekeluargaan. Nilai-nilai Islam seperti taqwa, amanah dan mas’uliyyah menjadi asas kepada ketahanan moral dan kestabilan institusi keluarga. Kajian ini turut mencadangkan sebuah kerangka konseptual yang mengintegrasikan prinsip maqasid al-shariah dan qawa’id al-fiqhiyyah bagi menilai sejauh mana pendidikan agama dapat menangkis gejala sosial serta membentuk kesejahteraan keluarga dalam dunia digital. Secara keseluruhan, kajian ini memberikan sumbangan baharu kepada wacana Islam kontemporari dengan menegaskan bahawa penghayatan ilmu agama yang bersifat kontekstual adalah teras kepada pembinaan keluarga Muslim yang berdaya tahan, sejahtera dan berteraskan nilai Islam dalam era digital.

The digital era has brought numerous challenges to the sustainability of the Muslim family institution, particularly in moral, social, and religious dimensions. The widespread and uncontrolled use of digital technology has contributed to communication breakdowns, screen addiction, and increasing divorce rates, thereby threatening family harmony and stability. In response to these challenges, this study examines the role of religious knowledge as a fundamental element of Muslim family resilience in mitigating the adverse effects of rapid technological advancement and social media proliferation. This study employs a qualitative and conceptual approach through document analysis of scholarly literature, official reports, and relevant Islamic sources. The data were analyzed thematically to identify key issues, principles, and strategies related to family resilience in the digital context. The findings indicate that religious knowledge functions not only as a source of spiritual guidance but also as a value-based framework that governs digital interactions and reinforces family functions. Islamic values such as taqwa (piety), amanah (trustworthiness), and mas'uliyyah (accountability) constitute the foundation of moral resilience and contribute to the stability of the family institution. Furthermore, this study proposes a conceptual framework integrating the principles of maqasid al-shariah (objectives of Islamic law) and qawa'id al-fiqhiyyah (Islamic legal maxims) to assess the extent to which religious education can prevent social deterioration and promote family well-being in the digital environment. Overall, this study contributes to contemporary Islamic discourse by demonstrating that contextual religious literacy serves as a core mechanism for developing resilient, harmonious, and value-oriented Muslim families in the digital age.

 

References

AH. Mursyid. (2022). The role of Islamic religious education in the formation of family and civil society. Tsaqofah: Jurnal Pendidikan Islam, 7(1), 39–62.

Alias Azhar, Muhammad Azam Hussain, Mohd Zakhiri Md. Nor, & Mohamad Khairi Othman. (2017). Penyelidikan fatwa dalam kerangka maqasid al-syariah: Satu tinjauan.Ulum Islamiyyah, 20, 47–65. https://doi.org/10.33102/uij.vol20no0.40.

Al-Tirmizi. (n.d.). Jāmiʿ al-Tirmidhī (Kitāb al-Manāqib, Hadis no. 3895). Beirut: Dār al-Fikr.

Auda, J. (2008). Maqasid al-shariah as philosophy of Islamic law: A systems approach. The International Institute of Islamic Thought.

Awang Nasrizal Awg. Ali, Normadiana Mohammad Hanapi, Mohd. Mawardi Mohd. Kamal, & Sunardi Sutarman. (2016). Kesan dan pengaruh gajet terhadap akhlak dan tingkah laku pelajar. KONAKA Konferensi Akademik 2016 Pengkongsian Ilmu dari Perspektif Islam, 30 November 2016, UiTM Pahang.

Aziz, A. R. A. (2023). Penerokaan nilai agama berasaskan maqasid syariah dalam meningkatkan kebahagiaan keluarga. Malaysian Journal of Social Sciences and Humanities (MJSSH), 8(1), e002165.

Bowen, G. A. (2009). Document analysis as a qualitative research method. Qualitative Research Journal, 9(2), 27–40. https://doi.org/10.3316/QRJ0902027.

Braun, V., & Clarke, V. (2022). Thematic analysis: A practical guide. SAGE Publications.

Che Hasniza Che Noh, Che Su Mustaffa, & Isma Rosila Ismail. (2021). Impak pengetahuan dan kesedaran ibubapa terhadap gaya hidup digital dalam kalangan remaja. Journal of Islamic, 6(36), 280–296.

Çakır, C., & Köseliören, M. (2022). Technoference as technology interference in the communication process: A study on married couples. Erciyes İletişim Dergisi, 9(2), 609–626. https://doi.org/10.17680/erciyesiletisim.1091267.

Clayton, R. B., Nagurney, A., & Smith, J. R. (2013). Cheating, breakup, and divorce: Is Facebook use to blame? Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, 16(10), 717–720.

Creswell, J. W., & Creswell, J. D. (2018). Research design: Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches (5th ed.). SAGE Publications.

Dini Farhana Baharudin, Suhailiza Md Hamdani, Marina Munira Abdul Mutalib, & Mohd. Zaliridzal Zakaria. (2018). Kefahaman beragama dan proses transformasi hubungan pasangan dalam perkahwinan [Religion and relationship transformational processes in marriage]. Al-Irsyad: Journal of Islamic and Contemporary Issues, 3(2), 75–91.

Fahmi Anwar. (2017). Perubahan dan permasalahan media sosial. Jurnal Muara Ilmu Sosial, Humaniora dan Seni, 1(1), 137.

Faisal Nur Shadiq Shabri, & Agus Muchsin. (2024). Qawaid fiqhiyyah sebagai landasan filosofis hukum keluarga Islam. Hukamaa: Jurnal Hukum Keluarga Islam, 2(2). https://doi.org/10.35905/hukamaa.v2i2.11595.

Haslina Mohd Hassan, Mohd Azul Mohamad Salleh, & Abdul Latiff Ahmad. (2021). Keibubapaan digital dan mediasi ibu bapa terhadap penggunaan internet remaja di Malaysia. Malaysian Journal of Social Sciences and Humanities (MJSSH), 6(8), 121–132. https://doi.org/10.47405/mjssh.v6i8.914.

Hasri Harun, & Hasliza Mohamad Ali. (2021). Peranan bapa dalam pembentukan keluarga sejahtera: Analisa isu-isu dan cabaran di era digital [The role of fathers in the formation of well-being family: An analysis of issues and challenges in the digital era]. Online Journal of Research in Islamic Studies, 8(2), 57–66. https://doi.org/10.22452/ris.vol8no2.6.

Jinghui Zhang, Qing Zhang, Bowen Xiao, Yuxuan Cao, Yu Chen, & Yan Li. (2025). Parental technoference and child problematic media use: Meta-analysis. Journal of Medical Internet Research, 27, e57636. https://doi.org/10.2196/5763.

Krippendorff, K. (2019). Content analysis: An introduction to its methodology (4th ed.). SAGE Publications.

Mohd Fadli Sulaiman, & Zaini Nasohah. (2023). Sorotan literatur punca perceraian awal perkahwinan di Malaysia [Literature review’s on the causes of early marriage divorce in Malaysia]. BITARA International Journal of Civilizational Studies and Human Sciences, 6(4), 28–39.

Mohd Fitri Edros. (2024). Keibubapaan digital: Cabaran, peluang dan gaya. Retrieved February 26, 2025, from https://ikram.org.my/keibubapaan-digital-cabaran-peluang-dan-gaya/.

Muhammad Hazwan Johari, Amiruddin Baharuddin, & Siti Suhaila Ihwani. (2019). Media sosial dan kelestarian penggunaan menurut Islam. Jurnal Channel, 3(2), 1–16.

Noorismail Omar, Mohd Suhadi Mohamed Sidik, & Nor Hernamawarni Abd Majid. (2022). Implikasi intervensi modul maqasid al-shariah terhadap proses kaunseling dalam membuat keputusan. Journal Contemporary of Islamic Counselling Perspective, 1(1).

Nuramaliya Mohamad Rosman, & Rosmawati Mohd Rasit. (2021). Sikap netizen belia Muslim dalam mencari dan menerima maklumat di media sosial: Satu analisis kualitatif [The attitude of Muslim youth netizens in finding and receiving information on social media: A qualitative analysis]. Jurnal Islam Dan Masyarakat Kontemporari, 21(3), 189–205. https://doi.org/10.37231/jimk.2020.21.3.463.

Nurhamizah Hashim, & Asbah Razali. (2019). Teknologi dan media sosial dalam komunikasi ibubapa dan anak-anak. Jurnal Komunikasi: Malaysian Journal of Communication, 35(4), 337–352.

Nurul Efiza Razali, Noor Hera, & Kamarul Azmi Jasmi. (2019). Media sosial dan impak negatif menurut Islam. In Prosiding Seminar Sains Teknologi dan Manusia (pp. 33–48).

Rahman, A. (2025). Islamic education in the family in the digital age: Challenges and solutions. Jurnal Ilmiah Teunuleh: International Journal of Social Sciences, 6(3), 207–225. https://doi.org/10.51612/teunuleh.v6i3.181.

Raihan Mohd Arifin. (2021). Pengintegrasian teori ekologi persekitaran dalam mendepani revolusi pendidikan 4.0 [Integration of environmental ecology theory in understanding education revolution 4.0]. Jurnal Islam dan Masyarakat Kontemporari, 21(3), 135–148.

Rohayati Junaidi. (2020). Persekitaran kanak-kanak: Satu penelitian terhadap novel kanak-kanak terpilih. PENDETA Journal of Malay Language, Education and Literature, 11(1), 1–17.

Rosli, F. S., Zahari, N. N., Faizolakhman, N. I., & Rosidi, M. H. (2025). The influence of social media on marital conflict: An analytical study through the lens of maqasid al-shariah in preserving family stability and dignity. International Journal of Research and Innovation in Social Science, 9(7), 598–608. https://doi.org/10.47772/IJRISS.2025.90700049.

Safura Ahmad Sharkawi, & Jamayah Saili. (2022). Analisis isu perkahwinan dalam kalangan pasangan Melayu di Kuching, Sarawak sepanjang tahun 2018–2020. Malaysian Journal of Social Sciences and Humanities (MJSSH), 7(7), e001610. https://doi.org/10.47405/mjssh.v7i7.1610.

Salmah Omar, & Malisah Latip. (2015). Pengaruh peranti teknologi kepada perkembangan sosial dan permasalahan kesihatan kanak-kanak. Jurnal Kebajikan Masyarakat, 1, 1–12.

Shaik Abdullah Hassan Mydin, Abdul Salam Muhamad Shukri, & Mohd Abbas Abdul Razak. (2020). Peranan akhlak dalam kehidupan: Tinjauan wacana akhlak Islam [The role of morality in life: Islamic discourse review]. Jurnal Islam Dan Masyarakat Kontemporari, 21(1), 38–54. https://doi.org/10.37231/jimk.2020.21.1.374.

Livingstone, S., Ólafsson, K., Helsper, E. J., Lupiáñez-Villanueva, F., Veltri, G. A., & Folkvord, F. (2017). Maximizing opportunities and minimizing risks for children online: The role of digital skills in emerging strategies of parental mediation. Journal of Communication, 67(1), 82–105. https://doi.org/10.1111/jcom.12277.

Suleiman, H., & Mohamad Farid, N. A. (2023). The rate of divorce among Muslim couples in Malaysia: A legal analysis of the causes and consequences. IIUM Journal of Religion and Civilisational Studies, 6(1), 25–43. https://doi.org/10.31436/ijrcs.v6i1.261.

Suryadi Suryadi. (2024). Konsep keluarga sakinah dalam perspektif fiqh munakahat. Abdurrauf Law and Sharia, 1(1), 79–102.

Wan Nor Adibah Wan Ahmad, Adawiyah Ismail, & Ahmad Irdha Mokhtar. (2021). Perspektif maqasid al-shariah dalam memelihara institusi keluarga. Jurnal Islam Dan Masyarakat Kontemporari, 22(3), 17.

Zaiton Mustafa, & Mohd Roslan Mohd Nor. (2019). Peranan keluarga Muslim dalam membina masyarakat sejahtera: Satu sorotan awal terhadap pemikiran kekeluargaan Ibn Sina (980M–1037M). Jurnal Islam Dan Masyarakat Kontemporari, 20(3), 89–96. https://journal.unisza.edu.my/jimk/index.php/jimk/article/view/368.

Downloads

Published

2026-04-13

Issue

Section

Articles

How to Cite

Pengetahuan agama sebagai teras ketahanan institusi keluarga Muslim dalam era digital: Religious knowledge as the core of Muslim family institutional resilience in the digital era. (2026). Jurnal Islam Dan Masyarakat Kontemporari, 27(1), 21-31. https://doi.org/10.37231/jimk.2026.27.1.971